Vad det gäller tågen så stannar dom i Björkliden men på lite olika sätt. Det första tåget har vi sett ett par gånger stå i Östra en halvtimme och vänta in tidtabellen. Sen kör det till Björkliden och vänder rätt så snart och väntar sen in bussen från Björkliden. De som ska längre än Björkliden får nämligen buss till Riksgränsen och stationerna där emellan men nu på middagen får bussen söderut gå till Östra. Så när vi ska hem om en vecka blir det buss först till Östra. Det sena tåget däremot stannar i Björkliden till rätt avgångstid. Antagligen handlar det om att malmtrafiken behöver spåren i Björkliden på middagen.

Restriktionerna i Norge har jag inte koll men i lördags var det några norrmän och handlade men annars har vi nog inte sett norska bilar. Landsvägsbussen Kiruna-Narvik är dock fortfarande märkt med Narvik så jag vet inte om den får komma in.

Dagen började med att solen tittade fram, 5 grader i temperatur. När vi åt frukost så lättade molnen över bergen i söder och avslöjade ett vitt puder. Det har alltså börjat komma lite snö där uppe. Vi bestämde oss för att ta Njakajaure naturstig som går söder om stationen och ansluter till Kungsleden vid jokken.

När vi går så så ser vi lite regn komma ner, man känner det knappt så tunt är det. Sedan kommer solen fram och värmer, det är alltså rätt så omväxlande. När vi kom fram till Dag Hammarskölds meditationsplats som även är korsningen med Kungsleden stannade vi för kaffepaus. När vi är på väg därifrån ser jag en kille som kommer söderut, först noterar jag – Vilken enormt stor ryggsäck, därefter han är barbent och barfota. Vi pratade lite och jag undrade om hur det är att gå skolös. Han tyckte inte det var något problem han brukade gå barfota hela sommaren så han var van. Han konstaterade själv att det var en stor och tung ryggsäck men det brukar bli bättre efter någon dag. Nä, jag frågade inte om vikten – men vad det gäller storleken får det mig att tänka på vad professionella bärare (typ sherpas) brukar kunna ha.