Roger tyckte det var onödigt med nya sablar, jag kan hålla med men vill poängtera att utan sabeln hade det inte blivit någon salut. Om ni tittar noga på salutfilmen ser ni att befälet faktiskt använder sabeln för att avfyra kanonerna, en sort fjärrkontroll alltså.

Solig morgon och vi lämnade Boden och körde mot Jokkmokk -13 mil. Under vägen molnade det upp sig på eftermiddagen klarnade det upp igen. I Jokkmokk stannade vid Ajtte (samemuseet) och åt röding. Sen vidare till till Porjus gamla kraftstation som numera är museum. På vägen passerade vi ett par andra kraftstationer i Lule älven och massor med kraftledningar.

Plötsligt var där ett varningsmärke för renar och 100 meter längre fram stod dom mitt på vägen. En kvinna i den mötande bilen hade hoppat ut och försökte jaga bort dem så då började de gå framåt och vi fick köra vidare, det blev bara en snabb bild genom vindrutan. Lite längre fram stod en vägrenren – alltså en ren i vägrenen och mumsade.

Vi kom fram till Porjus och deltog i en guidning där vi först fick lite berättelse om bygget, t ex att första materialtransporterna bars av gubbar på ryggen från Gällivare till Porjus – 5 mil. Normallasten var 40-50 kilo men rekordet var 100 kilo eftersom det var en del som inte kunde delas.

Slutligen fick vi åka hiss 50 meter ner till reaktorhallen – som alltså inte är i bruk. Man hade öppnat en generator så man kan se hur de ser ut och även kunde man titta in i själva turbinen där vattnet kommit från 50 meters höjd.

Det är inte utan att man blir mer och mer imponerad över de arbetsinsatser som gjorts här uppe, bygget av malmbanan, alla forten och alla vattenkraftverken men man ska inte heller glömma allt jobb med att bygga kraftledningarna.

Slutligen körde vi vidare till Gällivare och vårt hotell. Här har vi en solig och skön kväll med klar himmel, men jag ser nu att solen är under horisonten nästan två timmar.

I morgon blir det Malmberget och sen får vi se.